Hon har varit med i rörelsen i hela sitt liv och bevittnat ett antal förändringar längst vägen. För Vanja Lindstedt, 72, är sammanslagningen till en nykterhetsrörelse odramatisk.
– Vi måste ju se till vad som gagnar saken. Strukturen är mindre viktig än ändamålet, konstaterar hon.
Det har alltid varit Vanjas Lindstedts mantra – att det som gagnar saken och bidrar till att målet uppnås är det rätta.
– Det viktigaste är att vi kommer dit vi ska, och vi jobbar ju alla för samma sak. Vi är många och blir starkare tillsammans, menar hon.
Hon understryker att det blåser medvind nu, att nu finns chansen att nå ut med det gemensamma budskapet om en nyktrare värld. Många unga väljer att avstå från alkohol och droger, det kan rörelsen utnyttja – om den är stark och enig och har ett tydligt budskap. Samtidigt är hon medveten om att identiten sitter djupt och är viktig för många. Alla är inte lika förändringsbenägna som Vanja.
– Identiteten är såklart jätteviktig för människor och man vet vad man har, och inte vad man får.
Identiteten sitter i sakfrågan
Men med den egna erfarenheten av sammanslagningen av IOGT och NTO kan hon konstatera att identiteten kanske sitter mer i själva sakfrågan än i organistationens struktur. Och att fastna för mycket i det egna, kan få mindre önskade konsekvenser:
– Vårt namn IOGT-NTO, är ett sånt exempel. Det är ett numera 50 år gammalt provisorium, eftersom man inte kunde enas om ett gemensamt namn, berättar Vanja.
Detta var på 1970-talet, och sedan dessa har IOGT-NTO gjort flera organisationsförändringar för att anpassa sig till en ny tid. En gemensam organisation är ett led i den löpande anpassningen.
Vanja tror på ett tätare samarbete, och beklagar att det blivit mindre av den varan på senare tid.
– Vi var bättre på att samarbeta förr. Nu jobbar vi allt mer i stuprör, vilket innebär att vi sitter och gör samma saker i de olika organisationerna.
– Tänk att samla all den otroliga kompetens som finns i de fyra organisatiorna, vilken styrka!
Viktigt med samma budskap
Men organisationsförändringen är givetvis inte utan komplikationer. Kopplat till den tidigare nämnda frågan om identlitet, kommer representationen. Hur ska de olika förbunden synas i det nya?
– Det gäller ungdomarna, men också våra nysvenskar, och våra äldre-äldre, menar Vanja. Hur garanterar vi deras representation?
Sen är det, enligt Vanja, en utmaning att nå ut i distrikten och föreningarna. Förändringen sker på förbundsnivå, hur ska den sippra ner till lokalföreningarna? Hur påverkas de?
– Vi måste nå ut med våra budskap i hela organisationen för att nå effekt, poängterar hon och lyfter IOGT-NTO:s kampanj ”Våga prata om alkohol” som exempel:
– Här har vi fått ett otroligt genomslag just för att vi nått ut brett och alla har haft samma budskap.
Hon tror att banden till distriktföreningarna måste stärkas, och deras band till lokalföreningarna i sin tur.
– Splittrade budskap är aldrig lätta att ta till sig, konstaterar hon. Men nu har vi chansen att bli fyrdubbelt bättre!
Fakta:
Vanja Lindstedt är vice ordförande i IOGT-NTO sedan förra årets kongress och har suttit i förbundsstyrelsen sedan 2017. Hon är också ordförande i IOGT-NTO 174 Örnsköld och vice ordförande i fastighetsföreningen Roma, samt ledamot i distriktets drogpolitiska kommité.
Hon har varit medlem sedan 1959, då hon som 7-åring gick med i NTO:s juniorförbund, där hennes mamma var juniorledare.