De träffas ungefär varannan vecka och har hunnit ses fyra gånger hittills. Arbetsgruppen för ungas inflytande har en diger uppgift: att komma med förslag på hur den nya nykterhetsrörelsen ska garantera ungas inflytande.
Det tar ett par timmar varje gång de ses, för diskussionerna är omfattande. Hur ungas inflytande ska garanteras är inget man snyter ur näsan. Det tar tid och eftertanke, kräver tydliga definitioner olika perspektiv. De olika perspektiven säkras i sammansättningen, här finns representation från såväl Junis, som UNF och NSF. Det enda kravet är att man är under 25 år. I dag är de åtta medlemmar, men det finns utrymmer för fler.
– Den som är intresserad är mer än välkommen att höra av sig, säger Karin Johansson som är sammankallande i arbetsgruppen.
Bakgrund i tre förbund
Hon har själv en bakgrund i alla tre förbunden. Hon började som ledarbarn i Junis, gick sen över till UNF, och är sedan en tid tillbaka engagerad i NSF. Hemma känner hon sig i alla tre, men hon identifierar sig mest med det förbund där hon för tillfället är engagerad. Inte så konstigt, kanske. Men det sätter fingret på en av de viktiga saker som gruppen har att diskutera: identiteten. Hur ska man skapa en identitet, som alla känner sig bekväma med?
– Ska vi till exempel bara tillåta en organisation på distriktsnivå, och samla alla där, funderar Karin och tillägger att det kan finnas utrymme för olika grupper inom själva förbundet.
Olika erfarenheter
Deras erfarenheter av arbetet med ungas inflytade skiljer sig åt. De nuvarande förbunden arbetar på olika sätt. Medan UNF är ett förbund för bara ungdomar med egna distrikt, är NSF:s utmanarscouter en del av förbundet, men med egen budget och egen kommitté.
– Bara definitionen av begreppet ungdom skiljer sig åt mellan förbunden. Medan UNF:s medlemmar är mellan 13 och 25, är NSF:s utmanarscouter är mellan 15 och 19 år, konstaterar Karin.
I Junis är medlemmarna ännu yngre, så här här är målgruppen i första hand de som från 15 års ålder blir ledare.
– Är det bra eller dålig med ett brett perspektiv på ungdomar, eller är det bättre med ett snävare perspektiv, det är en av de saker vi diskuterar i arbetsgruppen, förklarar Karin.
Representation eller sakfrågor?
Även förbundens roll som demokratiskola för ungdomar har diskuterats. Är det representationen i processen som skapar engagemang hos ungdomar, eller är det relevanta sakfrågor?
– Det varierar säkert, men nya medlemmar lockar vi nog bäst genom att driva relevanta sakfrågor, menar Karin.
Ändå är det just representationen och det formella inflytandet som är den hetaste frågan i diskussionerna. Hur ska kongressen se ut? Ska den vara gemensam, ska det vara en separat ungdomskongress, eller en mix av de två? Och hur ska ombuden väljas? Här efterlyser Karin Johansson fler inspel.
– Vi behöver veta hur våra medlemmar ser på detta. Hör av er med input till arbetsgruppen, uppmanar hon.
Förslag med för- och nackdelar
Innan sommaren ska arbetsgruppen för ungas inflytande lämna sitt bidra till projektet för vidare bearbetning. Då ska en lista på konkreta förslag presenteras.
– Men vi presenterar också för- och nackdelar med respektive förslag. Sen är det upp till projektgruppen att väga det ena mot det andra i sitt slutliga förslag till kongresserna.
Tre alternativ för ungas inflytande i samband med kongress:
Separat kongress
- Utöver ordinarie kongress finns ett separat möte för enbart unga med unga ombud
- Ett möte där frågor som till stor del eller enbart berör unga tas upp
- Unga deltar på den ordinarie kongressen där förbundsgemensamma frågor behandlas – de ska inte genomföras samtidigt.
Gemensam kongress
- En kongress där unga och vuxna är ombud på lika villkor
Mix
- Ett gemensamt arrangemang.
- En majoritet av frågorna behandlas gemensamt, men i vissa ”ungdomsfrågor” har bara ungdomar rösträtt.
- Under ungdomsdelen ska ingen annan demokratisk verksamhet pågå. Vuxna ska inte ha beredningsgrupper eller demokratitorg under tiden. Däremot OK med sociala aktiviteter eller paus.