Tre organisationer – IOGT-NTO, UNF och Junis – går nu samman för att bli en gemensam kraft för nykterhetsrörelsen. Det är början på en historisk resa som kommer att kräva stora beslut och modiga samtal. En resa som sträcker sig över flera år och berör allt från strategier till strukturer.
En av de första och viktigaste hållpunkterna på denna resa är att skapa en gemensam identitet och ett nytt namn som utgångspunkt. Vi behöver enas om vilka vi är för att kunna resonera om vart vi ska och hur vi ska ta oss dit. Vårt nya namn och gemensamma identitet ska inte bara representera oss idag utan också vara en ledstjärna för hur vi tillsammans möter framtidens möjligheter och utmaningar. Arbetsgruppen för identitets- och namnprocessen spelar en viktig roll i denna process. Ett av de första och viktigaste stegen har varit att ta fram en problemformulering som vägleder arbetet. Men varför är det så viktigt, och hur har den tagits fram? Ida Andersson, distriktsordförande i UNF Örebro och del av arbetsgruppen, guidar oss!
Problemformulering ger en gemensam riktning
En tydlig problemformulering fungerar som en kompass för arbetsgruppen och ser till att alla arbetar mot samma mål. Utan det riskerar arbetet att bli spretigt, menar Ida Andersson,
– Vi i arbetsgruppen har en problemformulering så vi vet vad vi ’tacklas’ med i de olika organisationerna. Den hjälper oss att hålla fokus på vårt syfte och mål med omorganiseringsprocessen. Så om vi blir oense kan vi gå tillbaka till vår problemformulering för att få en ledstjärna. Arbetet skulle kunna bli väldigt spretigt om alla i gruppen jobbar mot olika mål, säger Ida Andersson.
Genom att tydligt identifiera utmaningar och mål skapas en stabil grund för att bygga en starkare och mer sammanhållen organisation.
Från idé till färdig problemformulering
Att ta fram problemformuleringen har varit en lång och inkluderande process. Inför det första fysiska mötet fick arbetsgruppens deltagare reflektera över de största utmaningarna inom rörelsen och vad de ansåg vara det övergripande målet med omorganiseringsprocessen. Processledarna sammanställde svaren till punkter som sedan diskuterades på det fysiska mötet den 9 februari.
– Vi diskuterade hur allt skulle formuleras, hur vi tolkar punkterna, interna kontra externa utmaningar och mycket mer, berättar Ida Andersson.
Efter flera rundor av förändringar och samtal, enades arbetsgruppen till slut om en gemensam problemformulering. Alla tre organisationer fick komma med synpunkter för att göra den tydlig och representativ.
Problemformuleringens viktigaste delar
Problemformuleringen är indelad i tre huvuddelar:
- Utmaningar (som delades upp i externa och interna utmaningar)
- Mål
- syfte
– Vi behöver större genomslag i samhället och en enad organisation med fler medlemmar som drivs av lust, förklarar Ida Andersson.
Det övergripande syftet är att samla krafter för att bli en större påverkanskraft och kunna betyda mer för fler, även i framtiden. Målen handlar om att synas mer i samhället, skapa mer verksamhet och rekrytera, behålla och engagera fler medlemmar. Gruppen har också diskuterat mer mätbara mål, exempelvis hur brett påverkansarbetet ska vara och medlemsantalet i organisationen.
En bred arbetsgrupp
Totalt består arbetsgruppen av 13 personer
- Två representanter från IOGT-NTO
- Två representanter från UNF
- Två representanter från Junis
- En representant från övergångsstyrelsen
- Tre medarbetare från kanslierna (UNF:s kommunikatör, Junis kommunikatör, IOGT-NTO:s utvecklingschef)
- Två processledare
- Projektledaren
Gruppen har en bredd i ålder och geografisk spridning, och de flesta har varit engagerade i rörelsen under lång tid.
– Alla utom processledarna fick skicka in inspel, och sedan hade vi gruppdiskussioner där alla deltog. Detta har skapat en inkluderande process där många perspektiv har fångats upp.
Medlemmarnas röster viktiga i nästa steg
Nu är vi i det stadie av processen där vi samlar in input från medlemmarna i rörelsen. Genom formulär, dialogträffar och samtal hoppas de fånga upp vad medlemmarna anser vara viktigast i organisationen och hur de ser på nykterhet och engagemang i folkrörelser.
– Vi vill att arbetet ska utgå från så många som möjligt och att perspektiv som inte finns i gruppen ändå ska representeras, säger Ida Andersson.
Den 9 mars samlas arbetsgruppen åter igen för att ha en fysisk workshop, där vi fortsätter arbetet med att samla vår nya nykterhetsrörelses identitet.